Utökad byggrätt, men blir det bra?

Första huset att påbörjas, område 1

De som bygger husen utformar området tillsammans. Byggherrarna är ansvariga för sin del i detta pussel. Områdets betyg beror på helheten och på vilket arbete varje enskild byggherre gjort.
Därför känns det ok att lyfta fram hur det kan bli utifrån område 1. Huset på bilden är en bra representant för gott byggande.

- Tidigt ute med bygget. En av de första
- Ett hus som i storlek och placering passar på tomten
- Kompletterande hus/Sorselestuga(?) passar utmärkt ihop med huset
- Planering, mark och stenarbeten väl utförda

Ett hus som andas stil och kvalitet helt enkelt, och som inte är överlastat och vräkigt. Det är husägarnas stilkänsla och hantering av projektet som avgör slutresultatet..

Att vara klar med allt arbete för att kunna bygga ett lösvirkeshus bara 7-8 månader efter att tomten valts är en utmärkt prestation. Allt vittnar om mycket engagerade byggherrar. Dessutom tycks inte luften gått ut när huset var inflyttningsklart, utan man fullföljer planen att färdigställa bygget och tomten. Bra!

Läs mer i Norran:
http://norran.se/nyheter/de-hann-forst-pa-vastra-eriksberg-481539
http://norran.se/nyheter/forsta-huset-pa-eriksberg-476344

Om man vill bygga ett enplanshus på tomter som inte är större än dessa, då får man hålla nere kvadratmeterytan. I alla fall gäller det om även andra än en själv skall tycka det blev bra. Området har, så kallad utökad byggrätt, upp till 250 kvadratmeter per våning. Den rätten skall ändå balanseras med hur det faktiskt blir. Vill man bygga stort är det klokt att överväga fler våningar.

För övrigt har området ett högt attraktionsvärde i grunden. För en närboende som ville värdera sitt hus var ett av bankens argument att uppvärdera huset att det låg så nära nybyggnadsområdet Västra Eriksberg.

Idag, 19:e juli, fick jag också besked från kommunen att tillträde till tomterna sker senast 12:e september. Bra att det finns ett datum.

Du skulle bli förvånad över hur mycket det kostar att se så här billig ut! (Dolly Parton)

Verktygen, och vådan av att vilja bräcka grannarna

Tomtägaren visar tomten D15 för sin morbror 18:e juli

Jag berättade att hustrun och jag inbjöds att följa med på en husrunda till Uppsala och Stockholm. I Uppsala besökte vi två olika Eksjöhus i området Lindbacken. Det första huset, Eksjöhus Balans, kändes lite större och rejälare. Mer klassiskt i sin utformning. Men det är inte husen jag minns, utan kap-och gersågen som stod på plats i varje garage. I första huset var det en grön Bosch. I det andra mindre huset stod en proffsigare blå Bosch.  Skämtsamt rynkade ägaren av proffssågen på näsan åt den enklare utrustningen.

En intressant detalj pekas ut

I själva verket var det nog så att den senare husägaren satsade mer uppmärksamhet på utemiljö och altan än på huset. Det var också en mycket fin tomt med klipphäll som anslöt mot altanen där utekök och diverse saker byggts.

En blivande husägare behöver verktyg. Kap-och gersåg kommer kanske inte allra först. Först behövs ett antal handverktyg.

En mig närstående som skall bygga på område 2 hade identifierat behovet för sin del. Sin vana trogen scannade han internet, och fann ett lämpligt verktygspaket, Makita, i England.

Han beställde detta, och ett par veckor senare fick han meddelande att utrustningen fanns att avhämta på posten, Solbacken. Den blivande husägaren var angelägen att få hem detta och cyklade upp efter jobbet.

Vad han inte tagit i beräkningen var mängden och tyngden, kanske 30 kilo. Det gick att baxa upp allt på cykeln, men definitivt inte att cykla. Det var uppenbart att halvmilen hem skulle ta lång tid. I det skedet ringde tomtinnehavaren upp Tomtfarfar. Denne hade just lämnat Umeå, och hade en dryg timme till Skellefteå. Väl kommen till staan spanades efter det besvärliga ekipaget, och mycket riktigt – det återstod ännu en kilometer till hemmet. 

När man hamnar nära varandra som husägare kan det vara lätt att jämföra. Tänk på detta varnande exempel om du kommer på tanken att vilja bräcka grannarna.

Beröm oss som skryter. Vi behöver det.     (Mikal Rode)

Första elskåpet på Katitzis gata

Katitzis gata. Apparatskåp nummer ett på gatan. 

Uppsättningen kan man ha rätt bestämda synpunkter på, men det går inte förneka att det finns ett elskåp här, eller i vart fall delar av ett elskåp. Det är som med vårens första blomma, man får vara glad för de små tecken som visar att något går åt rätt håll. Vi skall inte vara kinkiga med hur det ser ut.

Visst kan något bli klart i september, om det nu är så angeläget. Trycket från de som bokat tomterna känns rätt begränsat i nuläget.

Stadium av ihopkoppling, Katitzis gata

När tomterna bokats hörde jag synpunkter från flera håll att det borde kunna gå fortare med tomtberedning än att ta 1,5 år. När jag följt arbetet har jag förstått tidsbehovet mer. Det har verkligen inte varit lättarbetad terräng. Man börjar förstå varför så många hus byggts på prima jordbruksmark.

Fullt ut har jag ändå inte förstått tidsbehovet. Det är även så, att den trägne snokaren Tomtfarfar kunnat avslöja att området var helt övergivet under mer än en månad i våras. Vi kan ännu en gång rådfråga dagboken. I april skrev jag:

Högtryck rådde sannerligen inte i arbetet på att färdigställa område 2. Någon mindre grusförflyttning, liksom för syns skull gjordes, men ambitionsnivån har varit låg, på gränsen till obefintlig. 

I stället började man plötsligt intressera sig kraftigt för område 3, och har prioriterat arbete på det området – som officiellt fortfarande sägs skall vara klart september 17. Alla maskiner och baracker flyttades dit, och det som skedde, skedde där 

Irriterande är bara förnamnet, då fortfarande ingen färdigvecka eller färdigdatum angetts för område 2. Så länge inget sker där blir naturligtvis heller inget färdigt.

Detta gällde under hela 6 veckor, fram till mitten av maj. Jag märker att jag är alldeles oförlåtligt otålig, eftersom jag hade sådana synpunkter i april, och började efterfråga datum redan då.

Inget datum har meddelats ännu efter mitten på juli, 2.5 månader senare och det är tydligen helt i sin ordning.

När jag själv byggde hus 1990 hörde vi till de allra första som byggde. Så blir det också här. I slutet av september hoppas jag kunna spika på ett garage på D15 som jag lovat sonen hjälpa till en vecka med. Planeringssituationen för en gammal logistiker känns mer än lovligt svår. Jag hoppas naturligtvis att tomten är helt tillgänglig första september, då gjutningen av grunden måste hinna föregå garagespikningen.

Vilka andra har startat aktiviteter då, så att vi kan utbyta erfarenheter om byggandets möda?

Även den längsta resan börjar med ett litet steg

Hjortron och Hjortronland

Bilden är från Sänkhåven, nära gränsen till Hjortronlandet

Hjortronlandet är i fokus just nu. Det finns flera anledningar. Jag får rapporter från inlandet att hjortronen är mogna. En envis förkylning har hållit mig kvar i stan. Men jag är också fascinerad av aktiviteten hos tomtägarna i Hjortronlandet. Konstigt nog, i alla fall om man jämför med andra områden, verkar de planera för att bygga hus.

Jag slås också av att jag kommit med felaktig information om Hjortronlandet, information som jag behöver justera. Det blir troligen ingen sprängning alls för de 5 tomterna här. När jag tittar på min gamla teoretiska beräkning står det noll i alla kolumner. Det beror inte på att det är långt till berghällen, utan på något helt annat.

Hjortronlandet i motljus. Notera höjden upp till vägbanan - minst 2 meter.

Här är sockelhöjden satt till minst 2 meter över nuvarande marknivå. Det gör att berg, även strax under markytan, helt kommer ur spel.

Däremot uppstår ett annat behov, nämligen att fylla upp med en hel del  fyllnadsmaterial. Minst 500 kubikmeter per tomt kan man ana. Det blir då inte 5 lastbilar som kör ut sten, men kanske 20 eller fler som kör in material – per tomt. Det kan vara bergkross, fyllnadssand, fyllnadsjord eller liknande.

Varje tomtägare har säkert räknat mer korrekt på detta. Naturligtvis kan man ha en lutning söder om huset så att uppfyllnaden längst bak är högst måttlig. Minst 500 kubik lär ändå behövas. Upplys mig gärna om jag tänker fel. Jag utgår från antagandet att detta inte ligger i Skanskas/kommunens åtagande, utan att det hamnar på respektive tomtägare.

Man tar igen på gungorna vad man förlorat på karusellen 

(Karl-Gerhard)

Sprängning - vad tror vi om det?

Häll i dagen finns på många ställen i området

Jag har hela tiden följt områdets tillblivelse och rört mig i stort sett dagligen mellan gatorna. I november 2015 var det över sprängt berg som rest sig flera meter över ursprunglig marknivå. Då skrev jag i den dagbok jag fört:

”Det föresvävade mig att kommunen borde, i alla fall ordna anslutningsgravarna för vatten och avlopp, även inne på tomterna. För de tomtägare som har ritningar framme kunde man bestämma en tidpunkt, till exempel första oktober 2016 när alla anslutningar sprängs fram med kompetenta maskiner, och överskottsberg bortforslas. De tomtägare som önskar vara med på den operationen kunde betala en enhetstaxa, förslagsvis 75 tusen var, och få arbetet utfört snabbt och effektivt. Skall var och en själv administrera detta blir det dyrt och krångligt. Enligt min fundering skulle sedan själva grundberedningen vara varje tomtägares ansvar fullt ut.”

Så långt Tomtfarfar för nio månader sedan. Skall kanske tilläggas att jag menade de bergigaste tomterna. Jag har förstått att sprängning alltid är byggherrens ansvar, och att byggherren också står för kostnaderna. Tomtägarna kommer alltså inte ifrån detta. Däremot gäller det jag skrev om gemensam sprängning fortfarande, låt vara att man står för sina egna kostnader.

Jag har följt Skanskas arbete. För vägarna har de sprängt bort flera tusen kubikmeter berg. Det skulle man kunna fråga Skanska om, och jag får be om ursäkt att jag inte gjort det. Jag gissar ändå att det är runt 10 tusen kubikmeter. Vägarna har förlagts i de mest bergiga partierna. Det är något bättre på tomterna tror jag.

Inför tomtvalet gjorde vi teoretiska beräkningar av mängden att spränga. Det var på uppemot hälften av tomterna eller 19 stycken. Mängden berg beräknade vi då totalt till 421 kubikmeter på de 19 tomterna. Det är ändå inte orimligt att tro att det skulle röra sig om minst 1000 kubik på hela området. Runt 50 kubik per tomt i så fall, där vissa får mer och andra mindre. Det är i så fall mer än 100 lastbilslass för området, och drygt 5 lastbilslass per tomt i snitt.

Då är motivet för effektiv sprängning och hantering mycket stort.

Det sparar alltså in goda pengar med någon form av gemensam sprängning. Varför då?

• Startkostnader minimeras(resa, maskintransporter mm) 
• Effektivare arbete - kan man nyttja större borraggregat i stället för mindre sparas tid och pengar
• Samordnad borttransport och deponering. Kanske kan man få lägre pris per kubik berg för 1000 kubik än för 50.
• Inget behov av undersökningar på hus efter sprängning

Det kan ge en besparing på åtskilliga 10-tal tusen om man är med på tåget här.

Enda sättet att hinna med ett tåg är att missa det föregående.

Semerstiltje

Tomtfarfar tillbakalutad på en klipphäll på tomt D15, Katitzis gata

Insatserna höjs. Igår med fotograf på tomtturen. I mitten av juli råder annars lugn i tomtområdet. Fullt begripligt. Många har lämnat stan, och Tomtfarfar skulle gjort detsamma om inte en liten sjukdomssläng satt in.

Sprängarbetena vid Hjortronlandet har avslutats. Dränkpumpen jag berättade om har tagits bort. En del grävnings- och återställningsarbete återstår längs diket där det sprängts. Det här var sista insatsen före semestern, och man passade säkert på att spränga medan det var rätt lugnt med andra arbeten.

Vad är det nu som återstår?

Uppsättning och montering av elskåp har avancerat något framåt på Anna-Stavas gata, men det är bara förberedande uppsättning än så länge. Ingen montering och hopkoppling. Min notering från område 1 är att de här momenten tog en grundlig tid.

Blåbär finns det gott om.

På Katitzis gata har det nog varit semesterstiltje en månad redan. Inga större ansatser där när det gäller el-montering.

Kommer detta att hinnas på den återstående månaden – augusti. Lite tveksamt, men allt beror på hur mycket resurser man tillsätter. När jag pratade med Skanska i början av juni, var man mycket nöjda över projektläget. Då räknade man med att bli klara i god tid.

Vad är det att vara klar i tid?

Har månad ändrats till vecka eller dag för någon? Kommunens hemsida anger att detta skall vara tillgängligt i september. Vad innebär det? Torsdag 1:a september eller fredag 30:e?

När man bokar insatser från entreprenörer eller beställer husleverans talar man aldrig om månad. Särskilt inte om det bara återstår en månad. Samhället och affärslivet skulle inte fungera om det vore så. Dag eller vecka är det som gäller. Vad jag vet har ingen sådan självklar information, men upplys mig gärna om du har det.

För område 1 var tomterna tillgänglig ca 10:e september i fjol, i alla fall några. Då hade markentreprenörerna mindre än ett halvår på sig. För område 2 har man egentligen haft för gott om tid.

Som det ser ut i bygglovshögen är det inte många som står och stampar och vill in, så det är väl lugnt.
Vad mer är att säga om det som återstår? Det kommer att bli mer avverkning, kanske på tomter men även utglesning mellan tomterna. Det finns jobb även för augusti.

Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet på ett ben. 

(Kinesiskt ordspråk)

D19 - ett gott exempel på beslutsamhet

Längst in på Katitzis gata med D20 och längre bort D19 i kvällssol

Var befinner sig alla i processen? Är besluten fattade? Är bygglovet på gång?

Den som bokat tomten borde vilja bygga hus på den. Så tänker jag. Vill man inte det skall man inte uppehålla tomten för de som vill bygga.

Låt mig berätta hur det kan gå när det går bra.

Det gäller tomten D19, näst längst in på Katitzis gata. Tomten valdes relativt tidigt i processen, jag tror som nummer 10, under februari 2015. Det var närboende som bokade den. De hade valet att bygga om och bygga ut sitt hus, eller att bygga nytt på den valda tomten.

Före sommaren hade beslutet tagits av om-och tillbyggnad på villan, och tomten släpptes. De som då fick rätt till tomten – jag räknar med att detta bara gick i ett led – var helt inställda på att bygga. Den 26:e april i år beviljades bygglov för en villa och ett garage på D19.

En god berättelse alltså. De som inte ville bygga tog snabbt beslut om detta, och de som tog över tomten agerade också raskt. Så bör det se ut.

Finns det dåliga exempel också? 

Området sett från kvarteret Guldtuppen

Att förvärva tomter ger en moralisk skyldighet att agera, och att agera koncentrerat. Det finns många anledningar till att det inte skulle sluta med husbygge. 

• Ändrade familjeförhållanden, 
• Osäkra familjeförhållanden som kanske inte tål projektets belastning, 
• Kanske blir det för dyrt, 
• Kanske finns oklarheter i anställning och jobb som gör det svårt.
• mm.

I vilket fall bör det mesta av detta kunna bedömas inom ett halvår. Skall man inte bygga bör man släppa tomten. Juridiskt är man kanske inte skyldig till det, men moraliskt. 

Se på område 1. Det har gått ett år. På i princip alla tomter står ett hus, eller det är i alla fall tydligt att processen pågår. Så bör det vara. Det är inte rätt mot grannarna att det är byggnadsverksamhet flera år efter att man kunnat börja. Det är inte särskilt ok mot grannarna att onödigtvis hålla på och spränga 10 meter från deras för länge sedan färdiga hus.

”Vi vet inte om vi skall bygga”. Nähä, när vet ni det då? Kom loss med besluten!

Dagens citat:

Att bestämma sig är som att bädda en säng 

För det mesta underlättar det att ha någon som hjälper till.

(Gerald Horton Bath)

Bygglov - dessa finns på område 2 nu

Bygglov - Hitta.se anger fyra och tre till har jag markerat. Inringad senaste.

Ett par ytterligare bygglov har ramlat in. Utöver vad som redovisats tidigare har bygglov på Vintermyren 3 och Hjortronlandet 5 registrerats.

• Silverarken 12, eller D15 var första bygglovet daterat 25:e februari.
• Guldtuppen 2, E2 beviljades 10:e april
• Guldtuppen 3, E3 beviljades 20:e april
• Silverarken 16, D19 beviljades 26:e april (vårt mysterium. Benämnt Skellefteå 5:1)
• Hjortronlandet 3, C13 beviljades 9:e juni
• Vintermyren 3, D3 beviljades 16:e juni
• Hjortronlandet 5, C11 beviljades 6:e juli

Allra senaste bygglovet på området

Först 4 på Katitzis gata, därefter nu 3 på Anna-Stavas gata. Hjortronlandet har de mest aktiva tomtägarna där 40% av tomterna har bygglov. Därnäst kommer Guldtuppen och Vintermyren med 33%. Hur många är klara i området första september? Dubbelt så många, eller 14 stycken? Det finns 41 tomter och än så länge är det förvånande få bygglov här, där tiden legat på tomtägarnas sida. Det finns uppenbara skäl att skynda på just för detta område. Ursäkta att jag tjatar om detta, men jag vill delge vad jag förstått i dialog med andra.

Jag återkommer förmodligen med mina argument varför det är ekonomiskt att spränga tidigt och samordnat.

Hjortronlandet sprängs

Borraggregat och sprängmattor i Hjortronlandet

Jag avslutade förra inlägget med ett frågetecken om vad som egentligen pågår i Hjortronlandet. Det visade sig att omfattande sprängningar pågår i anslutning till innersta tomten C15 och vidare söderut inte långt från C14 och sedan på större avstånd från följande tomter. Det är närmast märkligt att även här i myrmarken ligger berghällen så ytligt. Just för dessa innersta tomter trodde jag att berget skulle ligga djupare och att den osäkra grunden skulle vara ett större problem och kanske göra pålning nödvändig.

Borrat för sprängning

Redan sprängt från söder

Varför spränger man?

Området med Vintermyren och Hjortronlandet har haft vatten, som jag vill kalla grundvatten, på helt ytlig nivå. Vatten trycker på från berget ovanför, och området har varit riktigt blött. Nu gäller det att sänka grundvattennivån med 3 till 4 meter. Det har man egentligen redan gjort med de rejäla brunnar som grävts. För att de inte skall fyllas på helt sitter en dränkpump som för vattnet till ett dike/bäck västerut. Tidigare har flera dränkpumpar behövts, men området har successivt blivit torrare med genomförda åtgärder.

Länspumpning från brunn

Start av dränageledning genom
vändplan på Anna-Stavas gata

Nu skall dränkpumparna ersättas med en permanent lösning. Brunnen skall avvattnas genom ett djupt dike som nu grävs. Förmodligen blir det en täckt trumma som leder vattnet ut. Först går den västerut, och sedan söderut utmed C15 och vidare för att mynna ovanför eller i de dammar som finns vid Sjungande Dalen.

Det finns också andra öppna avvattningslösningar. Ett öppet dike går i öst-västlig riktning strax söder om tomterna.

Öppet dike söder om tomter

Detalj med häll

Här ansluter också diket uppifrån berget, med start mellan kvarteren Vintermyren och Silverarken genom en vägtrumma och vidare mellan Hjortronlandet och Sänkhåven.

Även Hjortronlandet har alltså ytlig berghäll på sina ställen. Det faktum att man får fylla upp en del på tomterna minskar mängderna som behöver sprängas. Räkna dock med viss sprängning även här. Så dramatiskt som i rubriken behöver det inte bli. Ett land för hjortron kommer det inte att vara i fortsättningen.

I morgon räknar jag med att uppdatera aktuella bygglov.

Uppdat: Det finns mer att säga om brunnarna och VVS-systemets funktion på den här låga punkten. Intresserade kan kolla med Skanska hur man löst detta.

Kvarteret Guldtuppen

Kvarteret Guldtuppen

Tuppen sitter på översta pinnen i hönshuset. Överst är man också i kvarteret Guldtuppen. Här har man i stort sett utsikt över hela tomtområdet, och kan se ner på de flesta. Det är bara att erkänna att kvarteret ligger i en anslående fin skogsbacke. Området har 6 tomter, 4 av dem är för suterränghus.

Malåförfattaren Åke Lundgren skrev romanen Guldtuppen 1998. Lundgren föddes i Kusmark och har också varit journalist på Norran. Boken som fick ge namn åt kvarteret handlar om en ung pojkes utveckling. ”I Guldtuppen kommer 1950- och 60-talens Sverige till liv igen, skildrat med många roande och tidstypiska detaljer”, som en kritiker skriver.

Jag har förståelse för att flera av de här tomterna valdes tidigt. När jag besökte kommunen för att som ombud boka en tomt, var flera här upptagna. Visst kan det finnas berg, men det finns nära nog överallt på område 2.

Uppifrån motionsspåret. Borraggregatet inne i skogen.

Det borrades för sprängning idag när jag var på besök. Inte på Guldtuppen, utan i anslutning till Hjortronlandet, på en tomt eller just söder om tomterna. Jag hade inte tid att undersöka detta närmare vid mitt snabba besök. Får återkomma med en grundligare undersökning i början på nästa vecka.

Ekonomi och banker - vad kostar pengarna

Vad kostar det - byggkreditivet. Viken bank

Dagsaktuellt

Idag fattade Riksbanken beslut om att reporäntan skall ligga kvar på -0,5%. Vad betyder det? Riksbanken räknade med att räntorna skulle höjas successivt, men har nu skjutit det längre på framtiden. Det är Brexit som ligger bakom.

Det blir lugnt läge för bolånetagarna. De behöver inte vara oroliga för boräntor, säger experterna. Samtidigt är det boräntor bankerna tjänar pengar på. Det kostar för bankerna att ha insatta pengar till nollränta. Det tappet betalar boräntorna. Det handlar alltså inte om välgörenhet när bankerna lånar ut pengar. Förhandling med banker skall inte ske med mössan i hand. Säkerheten finns i det pågående bygget. Det är inte en välgärning av banken att ge dig lån.

Samtidigt som detta är en positiv nyhet för bolånen på kort sikt vill jag reservera mig mot att presentera Brexit som en god nyhet, Du förlorar på börsen och pensionerna går ned mm. Men det är en annan historia.

Byggkreditiv – vad skall man förvänta sig

Du skall ha – nästan – lika bra villkor på byggkreditivet som vad du får när du placerat lånet. Jämför listränta 3 månader - där skall du ligga eller bättre.

- Ingen ränteandel som löper på hela lånet över hela lånetiden

- Ingen fast summa på 7000 eller liknande

- Betala bara på lyfta pengar och med "rätt" ränta.

Är det de här banken erbjuder dig?

Knappast. Du kan få ett skambud. Det här behöver du förhandla för att få. Acceptera inget över 2% i dagens läge.

Du skall inte betala 25 tusen extra bara för pengarna.
Tänk efter hur många inflyttningstårtor du skulle få för 25 tusen.

Vilken bank skall jag låna av

Kolla de kontakter du har, men ta offert från flera håll. Bygger du med en känd tillverkare/husfabrik kanske banken är mer med på noterna. Förmedlar tillverkaren själv dessa kontakter? Hur som helst - du ser ovanför vad du skall landa på - eller mycket bättre.

Vem blir det till slut? Får jag gissa så gissar jag

- Swedbank
- Nordea

- eller möjligen Danske Bank, som dock inte har kontor här.

Varför inte Falkengrens SEB?
Varför inte Handelsbanken?

Det får du ta reda på själv. Intressant att se var det landar för dig. Berätta gärna för tomtfarfar.

I "vårt" fall blev det  Swedbank och 1,89. Utan krav på att kommande placerade lån skall ligga där

Beklagar för övrigt att jag inte kan rekommendera min egen bank SEB här,

Lite mer kött på benen i form av länkar, information och praktiskt exempel

Exempel Vallastaden - första offerter

Exempel Vallastaden - så blev det

Byggahus.se Så fungerar byggnadskreditiv
Byggahus.se Jämförelse villkor o räntor på byggnadskreditiv

Kvarteret Silverarken

Silverarken från Anna-Stavas gata i riktning mot Katitzis gata

Silverarken är det största kvarteret på Västra Eriksberg. Ett riktigt stort kvarter med 17 tomter. Det omfattar båda gatorna, och är även sett till varje gata det största kvarteret längs gatan. Från gränsen till Vintermyren längst in och i norr på Anna-Stavas gata sträcker det sig bort till Katitzis gata och sedan väster/söder om gatan i hela dess längd.

Henning Sjöström

Namnet kommer från en roman av kändisadvokaten Henning Sjöström. Romanen handlar om Korpelarörelsen, en väckelserörelse i Tornedalen under 1930-talet. Romanen är inte i fokus när det gäller Sjöström, utan han själv. Dåtidens Zlatan i kvadrat. Från 60-talet fram till millennieskiftet var han en dominerande figur i kändispressen. En legend, inte i Paris men i Sverige. Han tyckte om att leva på stor fot och han tyckte om att göra väsen av det. När man inte kunde beställa champagne i pauserna på Kungliga Operan lejde han någon att köra upp hans Rolls-Royce framför porten och servera kyld champagne och rysk kaviar.

Man kan ha synpunkter på metoderna, uteslutningen ur advokatsamfundet med mera, men småbrukarsonen och klassresenären Henning Sjöström från Burträsk åstadkom en hel del i sitt liv. Några år efter sin död 2011 fick han också ge namn åt detta kvarter.

Även under ledningsdragning verkar man behöva spränga här

Jag samtalade i går med Peter Nordlund om kvarteret. Det finns berg som behöver sprängas här. Inte minst ett antal av tomterna längs Anna-Stavas gata. För ett par tomter skall grundplattan ligga under nuvarande marknivå, vilket inte förbättrar läget.

Då är det bra med gemensam sprängning. Peter har tagit initiativ där, jag vet inte om det finns ytterligare gemensamma spår, i så fall via Skanska. I vilket fall bör det vara en klar fördel att spränga gemensamt, och att spränga tidigt. Sprängningen gäller i första hand ledningsgravar, men några här på Silverarken kommer att behöva spränga även för grund. Se då till att ha hunnit tillräckligt långt i processen så att detta är möjligt. De flesta, som inte ”ärvt” tomter i ett senare skede, har haft gott om tid på sig.

Låt det smälla!


Undertext: Med tanke på kopplingen till Henning Sjöström får vi se hur mycket rysk kaviar som levereras ståndsmässigt i en RR till någon boende i kvarteret Silverarken.

Norlund Bygg – tomtfarfar besöker fabriken

I fabriken - intensivt arbete på en väggsektion

Det är både intressant och roligt att konstatera att ett lokalt husföretag lyckats få så många affärer i område 1. Samtidigt finns det inte tillräckligt med information ute för att förstå vad Norlund Bygg egentligen är. Bland annat finns de inte med i de jämförelser man kan göra på Byggahus.se. Ett antal frågor återstår alltså. Vad sysslar de med? Är det fågel eller fisk?

Det är bakgrunden till att jag tog kontakt med Peter Norlund och hade möjlighet att träffa honom i fabriken. Det här är lite av vad vi pratade om – ifall jag nu minns rätt.

Peter, som inte är lastgammal med sina 29 år, hade jobbat några år i byggbranschen, bland annat åt Lindbäcks Bygg i Piteå. Lindbäcks har 250 medarbetare i dag och producerar och bygger hyreshus och bostadsrätter. De har bland annat gigantisk fabrik i Piteå. Peter hade ändå tanken att starta eget.

2012 startade han Norlunds Bygg. Framförallt var det havsnära hus som tillverkades första åren. Ett hus ledde vidare till nästa och ryktet spreds. Någon marknadsföring har egentligen aldrig behövts. Just till starten av byggnationerna på Västra Eriksberg var företaget moget att gå in på den marknaden, fortfarande utan annonsering. Sociala medier och nyhetsartiklar i Norran har spridit kunskap om företaget.

Detalj av väggsektion med fönster

Vad är erbjudandet? Stor flexibilitet i första hand. Man utgår från kundens unika ritningar, eller hjälper kunden att formulera sina tankar i ritningar. Fabriken har tillräcklig flexibilitet att klara det mesta. Byggandet sker på ett sätt som är vänligt mot klimat och miljö.

Det handlar inte om lågprishus, utan det mesta av det som förknippas med hög och god kvalitet finns med. Det handlar alltid om platta på mark, och man får mer än bara gips att fästa sina tavlor på. Ytterväggarnas isolering är mycket väl tilltagen, mer än de flesta husfabriker levererar. Även här ser man flexibiliteten. Ytterligare tjockare väggar är möjliga, och i ett kommande projekt skall isoleringen ökas uppemot 10 centimeter ytterligare. Det blir närapå passivhus, som behöver ett minimum av värmetillförsel.

Peter Norlund på kontoret

En annan specialitet är smart teknik. Peter har tvillingbrodern David som driver Norlunds El som vanligtvis gör elinstallationerna i husen. Om man så vill kan man få Smarta Hus KNX.

Peter har ett starkt växande företag, och har insett att han inte kan göra allt själv. Sedan 2014 är omsättningen nu 3-dubblad och passerar 20 miljoner med råge. Mer personal har anställts, bland annat en förman/chef för arbetena i husen och en inköpare. Dessutom funderar han på att bygga ut fabriken för att kunna diversifiera sig till att kunna jobba även med lägenheter.

Vi hann med även annat, men det sparar jag till andra inlägg.

Kvarteret Mätartavlan

Kvarteret mätartavlan. I bakgrunden Ormens väg.

Mätartavlan är det lilla kvarteret längst österut på Anna-Stavas gata. Kvarteret består av 3 tomter, som ligger söder om gatan riktade lite i sydöst mot genomfartsvägen Ormens väg och skidspåret mellan område 1 och 2.

Namnet Mätartavlan kommer från en roman med det namnet av författaren Loka Enmark 1985. Hon föddes i Bureå.

Utan att ha läst romanen kopplar jag ihop ordet med el-centraler eller gamla proppskåp. Det påminner mig om en berättelse jag hörde som gjorde intryck, minnen återgivna av en god berättare som nu inte längre är i livet.

Sten Sikström berättade om elektrifieringen av byn Kroksjö på Stöttingfjället. Det var 30 eller 40-tal och elektriciteten kom som en nyhet till byn, främst för belysning. Man fick teckna sig om man ville vara med. Många drog in el både till hus och lagård. Montering och förberedelser tog lång tid,  men rätt vad det var kom dagen när strömmen skulle kopplas på. Under monteringstiden sprang barnen i huset omkring och lekte med tryckknapparna. Sten var en av dem. så när strömmen kom flödade ljuset överallt.

En del hade inte tecknat sig för elektricitet. De kanske inte tyckte det var angeläget, eller tyckte sig inte ha råd. När strömmen och ljuset kom i de andra husen ”fick de sitta där i sitt mörker”, som Sten sa.

Det var i Pingstkyrkan i Skellefteå jag hörde berättelsen runt millennieskiftet. Jag förstår att han tänkte på en överförd betydelse av ljusets ankomst, men skildringen av detta som hände helt nära byn där jag själv växte upp glömmer jag inte.

En liten tillbakablick till en annan tid. Nu är det smart el eller smart teknik som håller koll på huset. Flera av husen i det här området kommer att innehålla sådana lösningar. Det har hänt en hel del på drygt 70 år.

Mer om Loka Enmark kan du läsa i bifogade länk:
Loka Enmark

Att jämföra hustillverkare

Nybyggnationer på Lisbeth Salanders gata

Hur lätt är det att jämföra hustillverkare? Evelyn Fredling och Mari Sellin har i en uppsats från KTH kommit fram till att det är omöjligt med exakta prisjämförelser. Det berättar sajten Byggahus.se om. Det beror på att det är så stora skillnader i leveransåtaganden och utbud. Just Byggahus.se har ändå en databas där man kan jämföra en del funktioner.

Myresjöhus, Eksjöhus och Götenehus tillhör de stora. 2014 var det 450, 316 respektive 298 slutbesiktningar på hus från de företagen. MoveHome hade 71 medan Villa Varm hade 14. Samtliga tillverkar väggelement som byggs ihop på plats. Alla dessa är väl leverantörer av kvalitetshus. Platta på mark, råspont i yttertaket och vattenburen golvvärme i bottenvåningen är gemensamt för tillverkarna.
Däremot skiljer mellan tillverkarna om de isolerar innerväggarna, eller om de kompletterar gips med OSB, så att det även går att hänga något på väggarna.

Kostnad och kvalité hör ihop. Komplett med hus, tomt, färdigställa tomten med gräsmatta mm och avgifter lär den här typen av hus hamna på minst 20 till 25 tusen per kvadratmeter.

Det finns billigare alternativ. Då prutar man även på kvaliteten. Som vanligt får man ungefär vad man betalar för.
- Men det är ju också tur att det går att bygga billigare för den som inte kan eller vill satsa många miljoner i boendet, säger Byggnadsingenjör Charlotte Andersson som Byggahus.se har intervjuat.

Vilka är med, och vilka är inte med? A-hus är en rätt stor tillverkare av kvalitetshus med 230 slutbesiktningar 2014. De fick inte leverera till område 1. Intressant att se vilka nya leverantörer som tillkommer i område 2.

Några länkar från Byggahus.se
Hur jämför du

Databas för jämförelse

Utsikt mot Lisbeth Salanders gata

Utsikt uppifrån område 2

Har du satt dig ner någon gång, och bara låtit tankarna rulla, kanske utan att säga stopp om det blir dumt ibland. Så kan man göra här i området också.

Titta till exempel på vad de åstadkommit så långt i område 1. Byggherrarna här tillhör väl gruppen som håller Sverige rullande. Kanske har man satsat 50 miljoner så här långt, och när allt är klart i område 1 är det nästan det dubbla.

Det finns människor som tittar snett på de som har eller tar sig möjlighet att bygga villa. Dessutom anser man att de har ett ekonomiskt gynnat boende. Då glömmer man alla de timmar husägarna lägger ner på att utveckla, sköta och underhålla sitt boende. De oavlönade timmarna bör tas med i kalkylen om man skall jämföra.

Att människor med hus kunnat få rotavdrag för arbetskostnader i samband med renovering och tillbyggnad ses också med skepsis. ”Bidrag till de välbeställda” brukar det heta. Nu satsar regeringen en miljard till upprustning och energieffektivisering av lägenhetsbeståndet. Det är utmärkt! Jag hoppas vi kan sluta dela upp oss i grupper och se snett på varandra.

Gläds åt andras framgång! Det mår du bättre av.

Bygghistoria i Skellefteå: Skelleftebygdens Trähus

Arnold Westermark 1929 - 2010

Det går inte att behandla villabyggande i Skellefteå, utan att se tillbaka på Skelleftebygdens Trähus.

Den förra stora högkonjunkturen för att bygga villa var -89 till -92. Då byggdes i snitt 20 000 villor per år i landet. Ännu mer hade byggts under 70-talet och tidiga 80-talet. På de 20 senaste åren har byggandet varit mycket lågt. Först nu börjar det på allvar byggas igen.

Aktören på marknaden i Skellefteå hette Skelleftebygdens Trähus. Visst fanns Gullringshus, Borohus med flera fabriksbyggda hus, men det var snickarfirman Skelleftebygdens Trähus som ägde marknaden. De hade dessutom eget sågverk i Storkågeträsk.

Så var det när vi skulle bygga hus på Degerbyn. Vi hade hittat ett kataloghus hos Gullringshus, och tittat på ett sådant uppfört i Kåge. Folk vi träffade i Skellefteå sa: ”Nå skull ni lätt n’Arnold bygg”. Så hade talet gått i flera 10-tals år. Arnold Westermark och Skelleftebygdens Trähus byggde de bästa husen. Men vi hade funnit en annan lösning. Vi fick dock besök av sonen, Anders Westermark. Han kom med beskedet att han kunde bygga billigare och bättre.

Vi bytte alltså fot och lät bygga ett Skelleftebygdens Trähus. Visst blev det bättre. Vi ritade om det till att passa oss, och huset byggdes betydligt mer gediget. Förrådsvinda var en specialitet med en lämplig utformning av takstolarna, och så fick vi 120 kvadratmeter förråd. Kanske inte billigare, men bättre.

Av områdets 52 hus hade Skelleftebygdens Trähus något mer än hälften.

Som tidigare sagt sjönk småhusproduktionen drastiskt i Sverige, och ännu mer i Skellefteå. Före mitten av 90-talet var det ett överskott på nära 1000 lägenheter, och allt byggande avstannade. Det ledde också till att Skelleftebygdens Trähus avvecklades på 90-talet, så vitt jag minns.

”Från att i början av 60-talet ha 4-5 anställda, sysselsätter byns största företag – Skelleftebygdens Trähus AB – 70 personer. Företaget går också bra mitt uppe i lågkonjunkturen.” Det var Storkågeträsk egen tidning, Byabladet som i juli 2013 saxat detta ur en artikel som stod i Norran 1983. Ännu i början av 90-talet höll företaget i stort samma antal anställda. Man startade också en egen husfabrik för tillverkning av standardhus, innan husverksamheten avvecklades.

 Det finns flera snickeriföretag som har rottrådar bakåt till Skelleftebygdens Trähus. Däribland de som nu byggt lösvirkeshus på berget, Ersmarks Trä och Bygg. Bilägger en artikel där ägaren i slutet pekar på kopplingen bakåt till Arnold Westermark.

Ersmark Trä och Bygg, och kopplingen bakåt.

Kvarteret Sänkhåven

Från kvarteret Sänkhåven ner mot Hjortronlandet

Vad är en sänkhåv? Jag har inte använt sådana, men det är en stor kvadratisk håv som används framförallt för att snabbt och enkelt fånga betesfisk. "Den Vilde norrlänningen från Granbergsträsk", Birger Vikström debuterade som författare 1948 med boken Gyllene Tider som innehåller noveller, varav Sänkhåven är en.

När det gäller Vintermyren och Hjortronlandet, är kvartersnamnen rätt  träffande. Här är kopplingen mellan kvarter och namn inte lika uppenbar. Kvarteret ligger söder om Anna Stavas gata, och i mitten av dess sträckning. När man färdas österifrån genom kvarteret kommer man till gatans backe, där terrängen sänker sig drygt fem meter, vilket skapar en visuell spänning i landskapet.

Totalt 7 hus i kvarteret, varav de 3 östligaste blir souterränghus. Det finns berg här. Det räcker kanske inte att plocka undan det med någon sänkhåv, utan man får räkna med lite sprängning. Då finns goda förutsättningar för stabil grundläggning och goda lägen här i områdets centrum.