Oväntade möten i skogen

Gamla vägen mellan Anna Stavas gata och Katitzis gata

Miljön på Västra Eriksberg ger en mångfald i flora och fauna. Hjortron är nog svårfunnet på berget, trots kvarteret Hjortronlandet. Något kvartersnamn som minner om blåbär finns inte, men blåbär finns det riktigt gott om här.

Jag mötte ett äldre par här för något år sedan. De kom uppför gamla elljusspåret som skar genom området. Som pensionärer bodde de nära, och använde ofta det här området för sin rekreation. Mannen hade god fysik, men var dement, Kvinnan berättade om hur mycket blåbär de brukade plocka just i backarna i område 2.

Exploateringen av området har med nödvändighet inkräktat en del på friluftsliv, och på de stora naturvärden som funnits här, men fortfarande finns en hel del kvar.

Man lyssnar fortfarande här till ovanligt mycket fågelsång för att vara i stadsmiljö. Jag tror att närheten till skogen gör att det även när området är färdigt kommer att finnas fågelsång här. Spår av älg och rådjur har jag sett vintertid.

Idag på morgonen, när jag tog den gamla vägen på bilden upp från Anna Stavas gata mot Katitzis gata, hörde jag ett krafsande i tallen bredvid mig. Små barkflagor singlade ner, men det var svårt att se upphovet till detta. Ungefär 10 meter upp och ute på en gren upptäckte jag ekorren till slut, innan den tog språnget till en närbelägen gran.

Här i område 2 skall det sparas skog mellan gatorna. Sparad skog ger möjlighet att ha kvar något av den storslagna miljön här. 

Kvarteret Hjortronlandet

Kvarteret Hjortronlandet från öster

”Jag vet något om den saken.” Det var kung Karl Gustav som yttrade orden som blev berömda. Jag skulle kunna säga samma sak om hjortron, och om platser där de växer.

Kvarteret Hjortronlandet i Västra Eriksberg kan ha producerat några hjortron, men lär inte göra det mer. Det är 5 tomter i kvarteret, nu benämnda C11 till C15. Även detta kvarter ligger liksom Vintermyren längst in på Anna Stavas gata. Här finns redan något bygglov, som jag inte hunnit redovisa än.

I Hjortronlandet möter vi en av de stora Skellefteåförfattarna, Sara Lidman. Wikipedia går så långt som att säga att ”Sara Lidman framstår som en av våra viktigaste författare under 1900-talet.” Romanen Hjortronlandet kom 1955, i början av hennes författargärning, och handlar om krontorpare utan egen mark.

Många som kanske inte läst så mycket av Sara Lidman, minns henne ändå som en mycket engagerad och stark debattör. Med det vita hårburret stående åt alla håll formulerade hon mycket tydligt sina ståndpunkter.

Hjortronlandet, som i viss mån även Vintermyren, har något av myrkaraktär. På östra delen finns berggrunden ganska ytligt under, men längst i väster är det riktigt djupt till berg. Eventuellt kan det bli behov av pålning där.

Husföretag - vilka levererar till område 1

Har du sett alla skyltar? ... och läst dem?

Runt Lisbet Salanders gata har det samlats en uppsjö av olika hustyper och husfabrikanter. Eksjöhus hade jag absolut väntat mig. Myresjöhus kanske också. Götenehus som nu skall uppföras var något mer oväntat. Men det var flera andra också. Vad avgör valet? Vi får återkomma till det. Att några lösvirkeshus byggts är helt i sin ordning. Dessutom byggs norrlandshusen Skidstahus och Villa Varm. Fiskarhedenvillan, som väl levererar byggsatser finns, och MoveHome, med sitt koncept där man designar huset online. Den finska timmerhustillverkaren Skaala har också fått leverera ett hus. Kul! Dessutom finns den mer fördesignade Smålandsvillan, ett standardkoncept i Myresjöhus-koncernen. Något Älvsbyhus har jag inte sett. Kanske har Smålandsvillan tagit den marknaden, i alla fall för det här området.

Vad som är värt ett eget kapitel är ”vår egen husfabrik” Norlund Bygg, som har små fabrikslokaler i Skelleftehamn. Ingen annan leverantör levererar fler hus vad jag kan se, i alla fall i område 1. Det är inget annat än en sensation för mig, kanske för att jag inte kände till det nystartade bolaget. Korta transporter blir det i alla fall.

Lösvirkeshusen har byggts av  Ersmarks Trä och Bygg, förutom ett hus som verkar ha byggts i byggherrens egen regi. Dessutom ser vi ett antal monteringsföretag, bland annat Niltech som monterar åt Myresjöhus och Smålandsvillan.

På någon enstaka tomt har inget hänt ännu, men i stort sett alla hus är färdiga eller på gång. Jag återkommer med mer synpunkter och tankar kring vad som byggts.

Kvarteret Vintermyren

Vintermyren är ett litet trevligt kvarter beläget längst in på Anna Stavas gata. Det innehåller bara tre tomter, märkta D1, D2 och D3. Det skyddas i norr av berget som sträcker sig upp mot den övre gatan. Höjdnivån är ungefär 54 meter och nivåskillnaden på 60 – 70 längdmeter upp till närmaste tomt på Katitzis gata D20 är 11 meter.

Kvarteren har fått litterära namn, precis som gatorna. Jag är inte expert på denna litteratur, det finns en del kvar att upptäcka. Vintermyren var tydligen en bok av en västerbottensförfattare som heter Astrid Väring. Tillsammans med Frida Åström var hon bland de första västerbottensförfattarna som skildrat länet. 1926 kom Värings debutbok Frosten, som följdes av Vintermyren. I dessa böcker berättar hon om en känd Umeå-släkt som hon härstammar från, släkten Glas.

Tomten på bilden D3, eller Vintermyren 3 finns ett bygglov på. Som det syns på bilden är tomten nu röjd.

Läs mer om Astrid Väring

Att bygga hus - projektet

Det har varit ganska gott om tid för de flesta på område 2. De som valde tomt från början har haft ett och ett halvt år för planeringen av sitt bygge. Det är ganska gott om tid, men samtidigt behövs en hel del tid för byggherrens arbete innan huset kan byggas. Det kan handla om mellan några hundra och upp till 1000 timmar, kanske mer beroende på vad och hur man skall bygga. Sedan skall själva huset byggas, men det är en annan. historia.

Vad är det då byggherren/byggherrarna måste fundera på? Tomtvalet har vi redan berört. Utifrån hur tomten ser ut behöver man fundera på viket hus som passar där. Hur många plan skall huset ha? Storlek? Vad prioriterar man i huset? En viktig sak är grundläggning. Platta på mark eller torpargrund? Andra kvalitetsfrågor? Finns det hustillverkare som har passande standardhus? Kan något "kataloghus" modifieras till att passa? Litar jag på att hustillverkaren har rätt kvalitet? Tror jag att de håller sina åtaganden? Vilket företag skall sköta montering och snickeriarbeten? Skall jag istället helt och hållet låta bygga hus av lösvirke? Hur ordnar jag ekonomin i bygget? Landar kalkylen rätt?

Den byggherre som vet vad han vill ha, och hittar ett standardhus med färdiga ritningar, och där huset passar tomten kan komma undan med minst arbete. I andra ändan finns de som bygger lösvirke med unika ritningar. Kan byggherren i så fall komma undan med mindre än 6 månaders heltidsarbete, då har det gått fort. Många har säkert använt många fritidstimmar till detta, och då blir inte 1,5 år särskilt lång tid.

 Det är ett rejält slit för byggherren alltså, men den som bygger hus gör något riktigt gott för samhället. I Sverige skall det byggas 88000 bostäder per år under ett antal år enligt politiska beslut/önskemål. En villa är naturligtvis precis lika bra för samhället som en lägenhet i ett hyreshus. Huvuddelen av alla barn i Sverige växer upp i villa.

Kom ihåg - att bygga hus är en utmärkt samhällsinsats.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Nybyggnad-av-bostader/5595/5602/19985/

Västra Eriksberg - vad händer nu?

I område 1 kommer fler och fler hus upp. Nu även souterränghus i sluttningen ner mot Erikslid. Jag återkommer i senare inlägg till slutsatser man kan dra av det som byggts på område 1.

Arbetet på område 3, med Kapten Nemos gata har gått framåt. Frågan är när de tomterna blir tillgängliga. På den officiella sidan står fortfarande september 2017, men jag tycker mig minnas att man i tidningen sagt att det blir tillgängligt tidigare. Med normal arbetstakt kan man tänka sig att det bara bör vara ett halvår bort - högst.

Med fokus på område 2, har monteringen av elskåp påbörjats. Elskåpet på bilden står på Anna Stavas gata. Detta kan vara tomten 9D möjligen, men starten av monteringen gäller norra sidan på gatan, en bit väster om vägkorsningen mot Katitzis gata.

Från område 1 kan jag minnas att monteringen av elskåp tog lång tid. Nu återstår bara en månad + semester till 1:a september. Kommer allt att vara klart på alla 41 tomterna? Om inte så är det rimligt att prioritera tomter med bygglov, och där tomtägarna markerat intresse att komma igång med byggnationer. Finns det fler tecken som pekar på vilka som vill bygga snabbt?

För 2-3 veckor sedan avverkades det på några tomter. Där fick tomtägarna ange om man ville ha avverkning i juni. Jag noterade för ett par veckor sedan vilka tomter som avverkats. Av C-tomterna (söder om Anna Stavas g) var det 3, 4, 9,11, 12, 13, 14. Norr om gatan var det 2D, 3D, 8D. 12 D har länge varit avverkad då det varit grusupplag där. Uppför Katitzis gata på södra sidan 13, 15, 18 och 19. På Norra sidan 5E. Förmodligen även 2 och 3E, även om jag tycks ha glömt att kryssa dessa. Det var kommunen som anlitat entreprenören som avverkade dessa. Det var rejäla maskiner i farten, och arbetet gick snabbt.

En knapp vecka senare tyckte jag mig se ytterligare avverkning, men nu med mer manuella redskap som motorsåg. Jag noterade sådan aktivitet på 17D. Kanske handlade det om avverkning i "egen regi". Jag kunde naturligtvis frågat, men behöll ett respektfullt säkerhetsavstånd.

Indikerar avverkningen av dessa tomter vilka bygglov man bör spana efter? Inte alls omöjligt. Det har för övrigt ramlat in fler bygglov. Jag uppdaterar bygglovslistan här i bloggen en bit in i juli.

Tomtfarfars irrfärder

Ända från starten av anläggningsarbetet på Västra Eriksberg under vårvintern 2015 var jag en mycket flitig besökare. Från början var det Område 1 som bearbetades, och i stort sett som utlovat färdigställdes det till september 2015. Mina iakttagelser var att få tomter om ens någon var tillgängliga direkt från 1:a september, men i alla fall före mitten av månaden hade ett par tomter börjat bearbetas.

Verksamheten gick vidare längre uppför Ormens väg och i område 2. Snart hade en hel del åstadkommits och det blev farbart genom området.

Någon gång under sommaren eller tidiga hösten 2015 var det en artikel i Norran. Jobbarna klagade över joggare och privatpersoner som rörde sig i området, och forcerade avspärrningar. Förmodligen hade man lika gärna kunnat nämna tomtfarfar vid namn. Får väl erkänna att allt inte var enligt alla instruktioner. Det finns "lik i garderoben".

Dagen före Lucia 2015 körde jag upp bilen och in på Katitzis gata vid D15, förmodligen var jag den lördagen första privatbilist på gatan som var farbar ända till D20. Jag vände dock vid D17. Påföljande måndag noterade jag att man lagt ut stenbarriärer längst ned på uppfarten i område 1 via gamla elljusspåret. Biltrafik var tydligen inte populär i det här läget. Jag har viss förståelse för det. Som den privatperson som besökt arbetsområdet mest frekvent är det lätt att ta sig vissa friheter.

Den 20:e mars, i samband med Skellefteå AIK:s hemmamatch när Ormens väg var öppen,  körde jag för första gången igenom i stort sett hela Anna Stavas Gata. Här kunde jag inte hävda att jag var första privatbilist som på den övre gatan där jag körde ett drygt kvartal tidigare.

Vägdragning genom bergig terräng

Vägarna i området går genom den mest stenbundna marken. Längs Anna-Stavas gata fanns berg i dagen på flera ställen. Berget låg långt över omgivande markyta. Just där drogs vägen fram. Därmed har vägprojekteringen plöjt genom den allra svåraste terrängen.

När stenen sprängdes reste sig sprängstenen kanske uppemot 3-4 meter över den kommande vägnivån i den mest stenbundna terrängen. Nu är allt detta bara ett minne, sedan vägarna snyggats till på ett bra sätt.

På Katitzis gata var det inte mycket berg i dagen. Det var en hel del sprängning i nedre delen, men sedan i stort sett uppehåll förbi tomterna D14, D15 och D16. Vid D17 kom berghällen plötsligt upp och låg ganska jämt ca 20 cm under markytan. Hällen lutade västerut, mer än marken. Därmed var djupet till berg vid D20 cirka en meter.

Ser det likadant ut inne på tomterna? Det är inte orimligt, men inte heller säkert att det ser ut så. Jag gissar att tomtägarna gjort egna undersökningar inne på sina tomter, kanske med spett och spade.

Jag vill också påpeka att det här djupet till berg inte stämmer särskilt väl med georadarmätningen. Den visar hellre mindre djup vid D20, och sedan successivt större djup till berg. Dock går vägen - där jag kunnat observera djupet - i utkanten eller utanför georadarkartan.

Det här området är också lite utsatt för radon. Kanske har mer än en tomtägare grävt ner dosor för mätning av radonhalt. Område 3 har enligt kartan ännu högre radonavgivning - lyser rött på kartan. Numera finns bra metoder vid byggnation att hindra radonläckage. Det är viktigt att använda rätt metod för att inte i onödan utsättas för radon. Radonsäker grundläggning är möjlig.

Läs mer om radon: http://www.radon.nu/radon/?action=faq

Kostnad för berg - så gjorde vi

Det finns information på Skellefteå Kommuns sida om Västra Eriksberg som ger indikation om hur det är med bergförekomst på tomterna. Tyvärr är den inte helt lätt att tyda. På kartan med georadarmätning finns inte tomterna inlagda. För säkerhets skull har den kartan ett annat koordinatsystem än tomtkartan. Vid tiden för tomtval - vintertid - var det svårt att bedöma bergförekomst. Herr G lyckades dock hitta ett sätt att synka ihop koordinaterna, och vi kunde få fram en karta med georadaruppgifter och tomter. Sedan gav vi oss ut i fält och kollade några fixpunkter i naturen för att säkerställa kartans korrekthet.

Något senare kom det ut en karta på kommunens hemsida där georadar och tomter framgick. Mycket fin karta, tyvärr dock felaktig. Hela tomtsystemet var krympt i förhållande till georadarkartan. Jag protesterade mot kartans felaktigheter, och den togs därefter bort.

Från tomtkartan med markhöjder och sockelhöjd, och med georadarns bergdjup bedömde vi sprängbehovet för ett knappt 20-tal tomter. Det var alltså före tomtvalet, och var avsett som en av ingångsvärdena till det. Bara för ett fåtal tomter fick vi fram ett behov att spränga för grund. För ledningsgraven med drygt 2 meters djup fick vi däremot ofta sådana sprängbehov. Exempel på sådant teoretiskt resultat är tomten D15 där vi bedömde att 13 kbm sten måste sprängas, allt i ledningsgraven. Kostnad för detta, med 15 tusen i startkostnad och 2 tusen per kbm blev 41 tusen.

Verkligheten följer tyvärr inte alltid georadarn. I våra beräkningar hade vi, med något eller ett par undantag kostnader under hundra tusen. Blir riktigt intressant att se det verkliga utfallet, men några sprängsalvor lär vi få höra.

Tomtval III - Berg i berget?

Jodå, det finns berg på berget. Ganska självklart, eller…? Det innebär att det kommer att smälla då och då, även under den kommande byggprocessen. Under prospekteringsfasen har det smällt vill jag lova. Jag var i området när en rejäl dynamitsalva briserade, och det flög stenar i högan sky trots skyddsmattorna. Dynamit-Harry skulle varit förtjust, och sprängsten hamnade uppemot 50 meter ifrån sprängplatsen. Då hade apteringen gjorts längs Katitzis gata.

Det kommer att finnas behov av sprängning. Räkna med det! Visst har område 2 fördelar, men ingen annan stans kommer det att sprängas så mycket. Frågan är om det funnits ett småhusområde i Skellefteå med så mycket behov av sprängning?

Hur skall man tänka om det. Blir det dyrt? Går det att göra billigare? Kan man samverka?

När det gäller pengarna: Det finns ett uttryck i stil med ”Det är ingen skillnad om hundra år”, eller med Karlssons på takets språk: ”Pengar är en världslig sak”. Framförallt tycker jag att man skall ha med ett rundligt antal 10-tal tusen i kalkylen just avsatta för sprängning. Blir det bättre är det ett glädjeämne. Sprängkostnad skall inte komma som överraskning här på berget. Annars får du spana efter fin åkermark på ett annat ställe för ditt husbygge.

Hur kan man komma billigare undan? Jag har hört att detta diskuterats i Facebook-gruppen. Skulle det gå att nyttja de stora maskiner och de resurser som finns på plats, och kan man göra det samordnat, då kan man nog spara en hel del. Helst medan allt finns kvar i område 3.

Jag gissar att förutsättningen för samordnade sprängningar är att få fram bygglovet och igångsättningstillstånd. Man måste ha situationsplaner och ritningar för att det skall vara möjligt att veta var och hur sprängningar skall ske. Rappa på alltså om du vet att din tomt kräver sprängning, och var aktiv på Facebook.

En vis man sade om andra att de var visa om de grundlade sitt hus på berg. Att bygga på lösan sand är inte alla gånger lika bra. Möjligen handlade det överfört om livsbygget mer än det fysiska husbygget, men är i alla fall tänkvärt.

En länk: Om bergbygge

Tomtval II - Souterräng?

Vad tomten var avsedd för kan i stor utsträckning ha påverkat tomtvalet. Vissa känner för souterränghus, andra gör det inte. Några kan också varit oroliga för att souterränghus ställer sig dyrare. Hur det är med den saken vet jag ingenting om. Tomterna för souterränghusen lutar i de flesta fall betydligt mer, och hur man löser planeringen av tomten kräver kanske lite mer fantasi. Ett antal faktorer kan ha bidragit till att man valt, eller valt bort souterrängtomter.

En tredjedel av tomterna, eller 14 stycken, i område 2 är avsedda för souterränghus. Fyra av dessa ligger på Katitzis gata, norr om gatan. På Anna-Stavas gata finns souterränghus i mitten av gatan på båda sidor, men huvuddelen i söder.

I ärlighetens namn skall sägas att jag inte helt begriper bakgrunden till hur tomtanvändningen bestämts från början. När det gäller Område 1 är det lätt att se att det rätt tvunget måste vara souterränghus längst ner. De tomterna ligger i den branta sluttningen ner mot Erikslids centrum. Sådana dramatiska nivåskillnader finns inte på Område 2. Det kan till och med finnas relativt plana tomter där souterränghus påbjudits. Kan det ha med förväntad bergförekomst att göra. Jag vet inte.

Tomtval I - Läget, läget, läget

En av de viktigaste faktorerna när man köper hus brukar beskrivas med 3 likalydande ord. Läget har stor betydelse. När det gäller Västra Eriksberg tycker jag att det är området som står för läget. Alla som har en tomt här har redan läget. Området står för den unika stadsnärheten, beläget i rekreationsområdet, högt och fritt. Skulle inte förvåna om husmäklare så småningom i ivern att sälja något visst hus utbrister att det ligger på bästa gatan eller bästa tomten på Västra Eriksberg. Det är nys! Allt är bäst. Det är hårklyveri att sortera ut något, i alla fall i område 2 där gatorna har mer av "byakaraktär", som man verkligen kan gilla, En ökad frihet, och färre grannar som tränger på.

Var man har solen kan ha betydelse, ifall man vill ha den på entrésidan eller på baksidan huset. Mest populära är tydligen sydvästlägen, alltså att husets baksida vetter mot sydväst. Inte många tomter har rakt sydvästläge, men det finns ett par i början av Katitzis till vänster, och längst in på Anna-Stavas gata, i Hjortronlandet som kvarteret heter, finns också sydvästlägen.

Vilken av gatorna man föredrar kan vara en liten lägesfråga, liksom om man gillar gemenskap eller avskildhet. Längst in på Katitzis gata finns några väl avskilda tomter, då inga grannar på norra sidan vägen finns där. En liknande känsla kan infinna sig längst inne på nedre gatan. Inte minst i kvarteret Vintermyren kan man uppleva lugnet. Partymänniskorna får bo närmare Ormens väg?

Man kan fundera över lägen, men tänk på att alla tomter här har bra läge.

Tomtval Västra Eriksberg - Område 2

Det var huvudsakligen under februari 2015 som tomterna i område 2 skulle bokas. Område 1 hade just bokats klart, och då ordnades kön till område 2. Hur den ordnades är en annan historia.
Vad avgjorde tomtvalet?
- Läget?
- Påbjuden tomtanvändning?
- Tomtstorlek?
- Markförhållanden?
- Annat...

De som valde först hade naturligtvis störst urval, då alla 41 tomter var tillgängliga. Urvalet krympte förstås, allteftersom tomter redan bokats.

Ett antal tomter har bytt ägare under processens gång. Hur många det är har jag ingen aning om, men nu och då har det dykt upp ett hål i bokningsbilden. De som bokat tomterna har dragit sig tillbaka. Det kan kanske vara tiotalet tomter som kunnat bokas på det sättet, och då urvalet begränsats till ett ja eller nej till tillgänglig tomt.

I några inlägg kan vi titta närmare på tomtvalet, och jag kan redovisa hur vi agerade i det "lag" där jag fanns med, lite på sidan om.

I vårt fall blev det alltså D15. Det var Tomtfarfar som formellt gjorde valet hos kommunen, då tomtägarna var på resa i Sydamerika vid tillfället.

Så började det

Det hade nog funnits information om det kommande området, men det hade undsluppit mig. Jag tror det var någon gång runt jultid 2014 som området aktualiserades för oss. G och B hade visst intresse av en tomt, men möjligen skulle det bli en privattomt i Stämningsgården i stället.
Någon gång – kanske i januari var vi på plats där och besiktade tomterna. Det var djup snö, ungefär 50 centimeter. G hade tydliga intressen. Om något i område 1 skulle väljas var det i den norra delen. Där fanns i stort sett bara A6 ledigt. Tomten var rätt OK, men föll ändå inte på läppen. Senare skulle område 2 frisläppas för bokning.
För område 2 med sina 2 gator hade vi tid med rätt noggranna undersökningar. De okulära var begränsade på grund av snön. Kartor med höjder och nivåer, och även kartor med markförhållanden och djup till berg fanns. Övre vägen prioriterades, och tomter med baksidan på huset i söder. När valet väl gjordes valdes den kvarvarande tomt som låg högst i prioritet. Det blev D15.

Bygglovet som kom - och försvann

Tomtägare på område 2 får tillträde till sina tomter under september 2016. Redan nu finns färdiga bygglov på några av dem. Idag säger Hitta.se att det finns 4 bygglov. Post- och Inrikes Tidningar, den unika webbplatsen med rikstäckande kungörelser påstår också att det finns 4 bygglov. Båda har fel! Jag skall berätta vad som är fel, men låt mig först ta byggloven i tur och ordning:

- Silverarken 12, eller D15 var första bygglovet daterat 25:e februari.
- Guldtuppen 2, E2 beviljades 10:e april
- Guldtuppen 3, E3 beviljades 20:e april
- Silverarken 16, D19 beviljades 26:e april
- Hjortronlandet 3, C13 beviljades 9:e juni

Det senaste bygglovet finns inte ännu på kartan i Hitta.se. Det bygglov som är svårhittat i Post- och Inrikes Tidningar är det som gäller Silverarken 16. Det finns registrerat under Skellefteå 5:1. Mycket märkligt att det har åsatts, som man kan tycka, fel fastighetsbeteckning.Jag har dock fått bekräftat från kommunen att bygglovet finns för Silverarken 16, och att M och E fick det 26:e april
En liten detektivhistoria ur verkliga livet alltså. Kanske frågetecknen rätas ut. Vi får se.
Fyra bygglov just nu på Katitzis gata alltså, och ett på Anna-Stavas gata.

EDIT: Uppenbarligen är Skellefteå 5:1 hela området Västra Eriksberg. Det gör det, som jag tycker, inte mindre felaktigt att ange bygglovet på områdesbeteckningen istället för på tomtbeteckningen.
Skellefteå 5:1 Detaljplan

Du som vet något mer om detta får gärna kommentera här, eller i något av de andra inläggen.