Oväntade möten i skogen

Gamla vägen mellan Anna Stavas gata och Katitzis gata

Miljön på Västra Eriksberg ger en mångfald i flora och fauna. Hjortron är nog svårfunnet på berget, trots kvarteret Hjortronlandet. Något kvartersnamn som minner om blåbär finns inte, men blåbär finns det riktigt gott om här.

Jag mötte ett äldre par här för något år sedan. De kom uppför gamla elljusspåret som skar genom området. Som pensionärer bodde de nära, och använde ofta det här området för sin rekreation. Mannen hade god fysik, men var dement, Kvinnan berättade om hur mycket blåbär de brukade plocka just i backarna i område 2.

Exploateringen av området har med nödvändighet inkräktat en del på friluftsliv, och på de stora naturvärden som funnits här, men fortfarande finns en hel del kvar.

Man lyssnar fortfarande här till ovanligt mycket fågelsång för att vara i stadsmiljö. Jag tror att närheten till skogen gör att det även när området är färdigt kommer att finnas fågelsång här. Spår av älg och rådjur har jag sett vintertid.

Idag på morgonen, när jag tog den gamla vägen på bilden upp från Anna Stavas gata mot Katitzis gata, hörde jag ett krafsande i tallen bredvid mig. Små barkflagor singlade ner, men det var svårt att se upphovet till detta. Ungefär 10 meter upp och ute på en gren upptäckte jag ekorren till slut, innan den tog språnget till en närbelägen gran.

Här i område 2 skall det sparas skog mellan gatorna. Sparad skog ger möjlighet att ha kvar något av den storslagna miljön här. 

Kvarteret Hjortronlandet

Kvarteret Hjortronlandet från öster

”Jag vet något om den saken.” Det var kung Karl Gustav som yttrade orden som blev berömda. Jag skulle kunna säga samma sak om hjortron, och om platser där de växer.

Kvarteret Hjortronlandet i Västra Eriksberg kan ha producerat några hjortron, men lär inte göra det mer. Det är 5 tomter i kvarteret, nu benämnda C11 till C15. Även detta kvarter ligger liksom Vintermyren längst in på Anna Stavas gata. Här finns redan något bygglov, som jag inte hunnit redovisa än.

I Hjortronlandet möter vi en av de stora Skellefteåförfattarna, Sara Lidman. Wikipedia går så långt som att säga att ”Sara Lidman framstår som en av våra viktigaste författare under 1900-talet.” Romanen Hjortronlandet kom 1955, i början av hennes författargärning, och handlar om krontorpare utan egen mark.

Många som kanske inte läst så mycket av Sara Lidman, minns henne ändå som en mycket engagerad och stark debattör. Med det vita hårburret stående åt alla håll formulerade hon mycket tydligt sina ståndpunkter.

Hjortronlandet, som i viss mån även Vintermyren, har något av myrkaraktär. På östra delen finns berggrunden ganska ytligt under, men längst i väster är det riktigt djupt till berg. Eventuellt kan det bli behov av pålning där.

Husföretag - vilka levererar till område 1

Har du sett alla skyltar? ... och läst dem?

Runt Lisbet Salanders gata har det samlats en uppsjö av olika hustyper och husfabrikanter. Eksjöhus hade jag absolut väntat mig. Myresjöhus kanske också. Götenehus som nu skall uppföras var något mer oväntat. Men det var flera andra också. Vad avgör valet? Vi får återkomma till det. Att några lösvirkeshus byggts är helt i sin ordning. Dessutom byggs norrlandshusen Skidstahus och Villa Varm. Fiskarhedenvillan, som väl levererar byggsatser finns, och MoveHome, med sitt koncept där man designar huset online. Den finska timmerhustillverkaren Skaala har också fått leverera ett hus. Kul! Dessutom finns den mer fördesignade Smålandsvillan, ett standardkoncept i Myresjöhus-koncernen. Något Älvsbyhus har jag inte sett. Kanske har Smålandsvillan tagit den marknaden, i alla fall för det här området.

Vad som är värt ett eget kapitel är ”vår egen husfabrik” Norlund Bygg, som har små fabrikslokaler i Skelleftehamn. Ingen annan leverantör levererar fler hus vad jag kan se, i alla fall i område 1. Det är inget annat än en sensation för mig, kanske för att jag inte kände till det nystartade bolaget. Korta transporter blir det i alla fall.

Lösvirkeshusen har byggts av  Ersmarks Trä och Bygg, förutom ett hus som verkar ha byggts i byggherrens egen regi. Dessutom ser vi ett antal monteringsföretag, bland annat Niltech som monterar åt Myresjöhus och Smålandsvillan.

På någon enstaka tomt har inget hänt ännu, men i stort sett alla hus är färdiga eller på gång. Jag återkommer med mer synpunkter och tankar kring vad som byggts.

Kvarteret Vintermyren

Vintermyren är ett litet trevligt kvarter beläget längst in på Anna Stavas gata. Det innehåller bara tre tomter, märkta D1, D2 och D3. Det skyddas i norr av berget som sträcker sig upp mot den övre gatan. Höjdnivån är ungefär 54 meter och nivåskillnaden på 60 – 70 längdmeter upp till närmaste tomt på Katitzis gata D20 är 11 meter.

Kvarteren har fått litterära namn, precis som gatorna. Jag är inte expert på denna litteratur, det finns en del kvar att upptäcka. Vintermyren var tydligen en bok av en västerbottensförfattare som heter Astrid Väring. Tillsammans med Frida Åström var hon bland de första västerbottensförfattarna som skildrat länet. 1926 kom Värings debutbok Frosten, som följdes av Vintermyren. I dessa böcker berättar hon om en känd Umeå-släkt som hon härstammar från, släkten Glas.

Tomten på bilden D3, eller Vintermyren 3 finns ett bygglov på. Som det syns på bilden är tomten nu röjd.

Läs mer om Astrid Väring

Att bygga hus - projektet

Det har varit ganska gott om tid för de flesta på område 2. De som valde tomt från början har haft ett och ett halvt år för planeringen av sitt bygge. Det är ganska gott om tid, men samtidigt behövs en hel del tid för byggherrens arbete innan huset kan byggas. Det kan handla om mellan några hundra och upp till 1000 timmar, kanske mer beroende på vad och hur man skall bygga. Sedan skall själva huset byggas, men det är en annan. historia.

Vad är det då byggherren/byggherrarna måste fundera på? Tomtvalet har vi redan berört. Utifrån hur tomten ser ut behöver man fundera på viket hus som passar där. Hur många plan skall huset ha? Storlek? Vad prioriterar man i huset? En viktig sak är grundläggning. Platta på mark eller torpargrund? Andra kvalitetsfrågor? Finns det hustillverkare som har passande standardhus? Kan något "kataloghus" modifieras till att passa? Litar jag på att hustillverkaren har rätt kvalitet? Tror jag att de håller sina åtaganden? Vilket företag skall sköta montering och snickeriarbeten? Skall jag istället helt och hållet låta bygga hus av lösvirke? Hur ordnar jag ekonomin i bygget? Landar kalkylen rätt?

Den byggherre som vet vad han vill ha, och hittar ett standardhus med färdiga ritningar, och där huset passar tomten kan komma undan med minst arbete. I andra ändan finns de som bygger lösvirke med unika ritningar. Kan byggherren i så fall komma undan med mindre än 6 månaders heltidsarbete, då har det gått fort. Många har säkert använt många fritidstimmar till detta, och då blir inte 1,5 år särskilt lång tid.

 Det är ett rejält slit för byggherren alltså, men den som bygger hus gör något riktigt gott för samhället. I Sverige skall det byggas 88000 bostäder per år under ett antal år enligt politiska beslut/önskemål. En villa är naturligtvis precis lika bra för samhället som en lägenhet i ett hyreshus. Huvuddelen av alla barn i Sverige växer upp i villa.

Kom ihåg - att bygga hus är en utmärkt samhällsinsats.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Nybyggnad-av-bostader/5595/5602/19985/

Västra Eriksberg - vad händer nu?

I område 1 kommer fler och fler hus upp. Nu även souterränghus i sluttningen ner mot Erikslid. Jag återkommer i senare inlägg till slutsatser man kan dra av det som byggts på område 1.

Arbetet på område 3, med Kapten Nemos gata har gått framåt. Frågan är när de tomterna blir tillgängliga. På den officiella sidan står fortfarande september 2017, men jag tycker mig minnas att man i tidningen sagt att det blir tillgängligt tidigare. Med normal arbetstakt kan man tänka sig att det bara bör vara ett halvår bort - högst.

Med fokus på område 2, har monteringen av elskåp påbörjats. Elskåpet på bilden står på Anna Stavas gata. Detta kan vara tomten 9D möjligen, men starten av monteringen gäller norra sidan på gatan, en bit väster om vägkorsningen mot Katitzis gata.

Från område 1 kan jag minnas att monteringen av elskåp tog lång tid. Nu återstår bara en månad + semester till 1:a september. Kommer allt att vara klart på alla 41 tomterna? Om inte så är det rimligt att prioritera tomter med bygglov, och där tomtägarna markerat intresse att komma igång med byggnationer. Finns det fler tecken som pekar på vilka som vill bygga snabbt?

För 2-3 veckor sedan avverkades det på några tomter. Där fick tomtägarna ange om man ville ha avverkning i juni. Jag noterade för ett par veckor sedan vilka tomter som avverkats. Av C-tomterna (söder om Anna Stavas g) var det 3, 4, 9,11, 12, 13, 14. Norr om gatan var det 2D, 3D, 8D. 12 D har länge varit avverkad då det varit grusupplag där. Uppför Katitzis gata på södra sidan 13, 15, 18 och 19. På Norra sidan 5E. Förmodligen även 2 och 3E, även om jag tycks ha glömt att kryssa dessa. Det var kommunen som anlitat entreprenören som avverkade dessa. Det var rejäla maskiner i farten, och arbetet gick snabbt.

En knapp vecka senare tyckte jag mig se ytterligare avverkning, men nu med mer manuella redskap som motorsåg. Jag noterade sådan aktivitet på 17D. Kanske handlade det om avverkning i "egen regi". Jag kunde naturligtvis frågat, men behöll ett respektfullt säkerhetsavstånd.

Indikerar avverkningen av dessa tomter vilka bygglov man bör spana efter? Inte alls omöjligt. Det har för övrigt ramlat in fler bygglov. Jag uppdaterar bygglovslistan här i bloggen en bit in i juli.

Tomtfarfars irrfärder

Ända från starten av anläggningsarbetet på Västra Eriksberg under vårvintern 2015 var jag en mycket flitig besökare. Från början var det Område 1 som bearbetades, och i stort sett som utlovat färdigställdes det till september 2015. Mina iakttagelser var att få tomter om ens någon var tillgängliga direkt från 1:a september, men i alla fall före mitten av månaden hade ett par tomter börjat bearbetas.

Verksamheten gick vidare längre uppför Ormens väg och i område 2. Snart hade en hel del åstadkommits och det blev farbart genom området.

Någon gång under sommaren eller tidiga hösten 2015 var det en artikel i Norran. Jobbarna klagade över joggare och privatpersoner som rörde sig i området, och forcerade avspärrningar. Förmodligen hade man lika gärna kunnat nämna tomtfarfar vid namn. Får väl erkänna att allt inte var enligt alla instruktioner. Det finns "lik i garderoben".

Dagen före Lucia 2015 körde jag upp bilen och in på Katitzis gata vid D15, förmodligen var jag den lördagen första privatbilist på gatan som var farbar ända till D20. Jag vände dock vid D17. Påföljande måndag noterade jag att man lagt ut stenbarriärer längst ned på uppfarten i område 1 via gamla elljusspåret. Biltrafik var tydligen inte populär i det här läget. Jag har viss förståelse för det. Som den privatperson som besökt arbetsområdet mest frekvent är det lätt att ta sig vissa friheter.

Den 20:e mars, i samband med Skellefteå AIK:s hemmamatch när Ormens väg var öppen,  körde jag för första gången igenom i stort sett hela Anna Stavas Gata. Här kunde jag inte hävda att jag var första privatbilist som på den övre gatan där jag körde ett drygt kvartal tidigare.